underdimensionerat

Jag pratade med pappa om att flytta idag igen. Nu är det klart att jag kommer bo permanent hos mamma senast vid påsklovet. Det känns lite vemodigt på något sätt. Den här veckan har det faktiskt inte varit så farligt.. Men jag vet att jag gör rätt, för jag lär flytta härifrån förr eller senare. Jag menar shit, jag fyller 17 i höst, det börjar bli dags att pröva att bo på ett ställe! Och jag känner att det är en bra grej att ha ett riktigt hem och inte två halvhem. Samtidigt så drar det lite i mig att flytta ifrån mina småsyskon och min pappa. Men det är ju inte som att jag försvinner för alltid. Jag tänker sova här minst en natt i veckan i alla fall. Hoppas jag. Nu är jag i alla fall på rensa-ut-hela-skiten-humör så jag håller på och packar en stor fet bag med saker som pappa ska skjutsa mig med till mamma sen. Alla mina cd-skivor ska jag försöka få med mig. Och många böcker. Men det går nog bra.