underdimensionerat

Jag orkar inte göra allt som jag måste göra. Inget av det är kul. Det är bara irriterande. Jag vill bara chilla och ta det lugnt. Då får jag väl vänta till pensionen om det någosin kommer att hända. blöö.

Det är nästan ett år kvar tills att jag ska söka vidare.. Mina framtidsplaner svischar hit och dit och just nu så pekar de mot att jag vill studera till psykolog. Förhoppningsvis räcker betygen. Jag tycker verkligen att det är extremt intressant med Psykologi, och jag skulle verkligen kunna tänka mig in i rollen som psykolog. Samtidigt finns den där gnagande "skulle-du-inte-bli-musiker?" tanken som förut har skavt i bakhuvudet. På något sätt känner jag att yrket som musiker inte skulle ta mig till den där självförverkligande nivån i Maslows behovstrappa längre. Jag har nämligen alltid velat arbeta med ett yrke där jag kan hjälpa andra, och göra skillnad. Yrket musiker skulle jag välja om min egoistiska sida tog över. För för mig så skulle att vara musiker bara innebära att jag får göra det JAG tycker är roligt, få en viss uppmärksamhet och förhoppningsvis uppskattning för det man utför. Men jag känner att jag vill ge mer än så till andra. Eller rättare sagt, jag vill ha ett yrke där jag kan påverka samhällsklimatet på något sätt. Att vara med och påverka helt enkelt. Att vara en cool awesume musiker räcker liksom inte, hur gudomligt man än må spela efter alla fruktansvärt kostsamma utbildningsår man har framför sig efter gymnasiet.

Det här skrev jag nog mest för min egen skull. Hoppas någon tyckte att det var intressant att läsa.

Jag såg en människa som gick i min förra klass som jag verkligen inte ha sett sen avslutningen 2010 när jag och Micke väntade på pendeln. Hon pratade i telefon och gick förbi. Det var så himla skummt bara.

Jag undrar om jag kommer att vara lite folkskygg i morgon. Jag har trots allt nästan bara umgåts med min pojkvän och min mamma sen i torsdags, när jag blev sjuk. Idag har jag spelat massa sims i min säng. Jag skapade en familj som fick barn hela tiden. Mamman hann aldrig gå till jobbet för så fort hon kom hem från sjukhuset med en ny bebis så gjorde de ett nytt barn och så blev hon gravid och mammaledig igen. Det konstiga är att mamman är mörk och svarthårig, och pappan är blek ginger, men deras unge blev blond! Jag förstår inte varför, det är så skummt.
Jag har också varit utomhus på promenad i solen en stund. Det gick bättre än igår förutom att min näsa knappt går att andas med efter ett tag, vilket leder till att jag kan få lite syrebrist ibland för att jag glömmer bort att börja andas med munnen. Men jag hoppas att jag kan gå till skolan igen i morgon i alla fall. Jag orkade ju till och med spela trumpet idag ju. Prövade till och med att spela med henningambis och det gick typ bra. Jag kunde spela högt. Det var kul. Kände mig som en typisk trumpettönt, en såndär som blir innerligt lycklig när hen lyckas spela högt eller snabbt, hellst med lite för hög ljudvolym, och hellst lite för nära någon annans öra. En såndär som blir innerligt lycklig när hen lyckas spela något svårt, trots att hen spelar det skitfult. Det ska också vara så många som möjligt som hör hen spela det. 

Nu har jag babblat klart.
God natt

Har ni hört om den nya musikfestivalen Stockholm Music and Arts som kommer va en helg i augusti på skeppsholmen? En festival som är inriktad på konst. OCH BJÖRK KOMMER DIT!!! ja ni läste rätt. BJÖRK. Herregud jag måste dit. Problemet är bara att det är mitt i min jobbperiod. Nu kommer vi till det stora dilemmat. Ska jag köpa biljett nu och hoppas att jag får ledigt då eller ska jag kolla om det är möjligt med min chef när vi bestämmer schemat? Tänk om alla biljetter är slut då? Jag känner ett extremt stort behov av att vara där när hon för en gång skull är i Sthlm. Dessutom ska anthony and the johnssons dit, Ane brun ska dit, Jose Gonzales ska dit. Det låter ungefär som beskrivningen av min underbara CD-samling. Jag måste helt enkelt vara där. punkt slut.

Så jäkla ball.

Har under de senaste dagarna diskuterat en hel del om hur farligt det kan vara att vara alltför personlig på nätet. Såg en dokumentär igår kväll om just folk som hade fått sina identiter kapade och blev minst sagt lite mer vaksam. Börjar till och med fundera om det här med blogg är en så himla bra idé egentligen. Jag kan ju vara väldigt bra på att säga lite för mycket till fel folk ibland så jag kanske borde vara lite mer vaksam.. Hmm. Har för övrigt varit sjukligt förkyld de senaste dagarna. Igår spenderade jag hela dagen i min säng med tvn framför mig, mest avslagen när jag sov bort febern. Det är skitjobbigt när man inte ens orkar lyssna på musik för att det är för ansträngande. Men idag är det mycket bättre. Orkade till och med duscha och städa bort lite kläder och sånt där innan lunch, kände mig väldigt duktig. Det värsta med att bli bättre är att alla plikter man har kommer tillbaka - jag borde sätta igång och plugga igen. Jag tänker skita i det idag tror jag. Vill inte börja stressa igen än.

Jag är i bålsta och jag är lycklig. Helt och hållet. Älskar den här känslan. Älskar min pojkvän också. Puss på er <3

Imorn ska jag på maskerad. Har precis kommit fram till vad jag skall vara. Puh.. Nu skall här pluggas! Är trött som en åsna, men det kommer nog att gå bra ändå. I kväll blir det att lägga sig tidigt så att man är pigg imorn!

Jag är äntligen frisk så nu är det dags att dra igång med träning igen! Nu ikväll hade jag och Micke en farväl-svull-kväll. Vi gjorde Marängsviss som innehöll en halv liter vaniljglass, en banan, 3 dl vispgrädde, maränger och chokladsås. Vi åt upp rubbet. På väg hem köpte vi också lösgodis för 66 kr, som vi i och för sig inte åt upp då. Men resultatet blev oavsett ett extremt illamående, så nu har vi bestämt oss för att inte svulla innan sommarlovet. Jag tänker hålla på det! Mamma har köpt hem lite så kallade "Superfoods" (extremt näringsrik mat) från hälsokost för att jag ska få i mig all näring jag behöver nu när jag är veggo! Så imorn tänker jag göra en smoothie med lite macapulver i, får se om det smakar gott. Nu hittade jag ett recept med rödbetor i, det verkar intressant..

Jag känner mig nöjd. För en gångs skull har jag gjort precis vad jag hade tänkt göra. När jag kom hem från Bålsta åt jag och sen satt jag och övade i nästan 3 timmar, blev precis klar nu. Och jag känner mig inte så trött som jag brukar. Någonting säger mig att munformen börjar gå svagt uppåt igen. Det var ju schysst. Nu ska jag styrketräna lite på mitt golv. Jag börjar förvandlas till min pojkvän känner jag nu, det är nämligen typiskt honom att sitta och träna skiten ur sig efter att ha käkat glass (för att inte bli tjock trots att han är skitsmal). Och för en timme sen tog jag en minipaus och åt glass med mamma. Efter det ska jag tillåta mig själv att spela SIMS. Ja, jag har blivit beroende igen. I natt somnade Micke bredvid mig när jag höll i datorn - jag flyttade ner på golvet - jag fortsatte spela i 2 timmar(!!!!) tills jag själv blev trött och lade mig bredvid honom. Jag vaknade också först, vilket resulterade i att jag smög upp ur sängen och satt mig bredvid den och satte på datorn igen för att fortsätta spela sims. MEN, då vaknade micke av att Macstartljudet var högt. Han sa att jag var patetisk. Vilket jag absolut håller med om.

Det är för roligt att läsa bloggar för att jag ska kunna slita mig. Idag blev jag arg över genusproblem i samhället. det finns alldeles för många som är för jämställdhet när det passar dem. Jag blir så irriterad. Sånt gör jag för att smita från saker jag borde göra. "När jag har matkoma så går det verkligen inte att bara ställa sig och öva" var dagens andra bortförklarng. Det känns som att jag har väntat på att micke ska komma hit hela dagen. Men nu är det bara 20 min kvar - betydligt senare än vad jag trodde från början. Gos. Jag har (på tal om ingenting) haft en "inte-käka-tomma-kolhydrater-vecka nu under lovet. Mitt sockerberoende har börjat avta på riktigt och det känns riktigt bra! Nu har mamma gjort chokladsås till glass som hon säger att vi kan äta av senare. Men jag känner mig inte alls sugen så vi får se hur det blir.. Tror inte att jag kommer äta något av det trots att veckan är slut nu.

Har tillbringat eftermiddagen med att städa hela rummet. Nu är det bara damsugningen kvar. Som paus hamnade jag på facebook och klickade mig av en slump in på mitt kusinbarns facebooksida (1 år yngre än mig). Och jag blir verkligen lika chockad varje gång. Ansiktsdragen är så väldigt lika. Det är så konstigt när man inser att den delen av släkten som faktiskt är som mest lik till utseendet är den som man har absolut minst kontakt med. Det är så skummt att inte komma ihåg deras personlighet längre, det var åratal sen vi sågs. Ska i alla fall försöka sätta igång med städningen igen nu, får se hur det går! Känner mig pigg och skön i kroppen efter att ha simmat 2,5 km på förmiddagen. Första träningstillfället på väldigt länge. Jag insåg hur mycket jag har saknat att träna..

Är hemma nu. Innan imorgon ska jag packa spela trumpet och plugga. Började med att ladda ner två album med Massive Attack. Jag gillar dem. Inte riktigt vad jag hade tänkt göra dårå men ändå! Nice